Syskonmisshandel vållar stor smärta bland både vuxna och barn i form av en ofta livslång psykisk ohälsa och är den vanligaste formen av familjevåld i Sverige. Barn med någon form av funktionshinder är extra drabbade. Ändå talas det väldigt lite om denna problematik ute i samhället. Kanske är det så att människor har svårt att tänka sig att ett barn medvetet kan vilja skada ett annat syskon eller att det har förmåga att tillfoga lika mycket skada som en vuxen person kan eller att gränserna mellan syskonbråk och syskonvåld ibland kan framstå som lite suddiga för en utomstående? Därtill fortsätter övergreppen ofta i vuxen ålder. En vuxen person som utsatts för syskonmisshandel kallas för överlevare, även i de fall där misshandeln inte är avslutad.
I USA talas det om att cirka 53 av 100 barn varje år utsätts för misshandel av ett syskon och att ungefär 30 % av dessa får utstå övergrepp från en bror eller en syster på en mer regelbunden basis. Där borta har det även skett flera fall där barn har dödat ett annat syskon. Att något sådant skulle ha skett i Sverige har jag tack och lov ännu inte hört talas om. Däremot sker enligt Brå mord ungefär en gång om året, där en vuxen dödar ett syskon.
Några siffror på hur många som är utsatta i Sverige finns tyvärr inte. Det enda som man kan vara säker på är att antalet offer sannolikt är väldigt många. Vad man vet är dock att det är betydligt vanligare än annat familjevåld. En del sakkunniga menar att syskonmisshandel är upp till fem gånger vanligare än annat familjevåld.
Det allra vanligaste är att det är äldre barn som utsätter sina småsyskon för misshandel, men det motsatta förekommer naturligtvis också. Indikationer pekar dessutom på att det är något vanligare att pojkar misshandlar sina syskon än att flickor gör det. Vissa experter menar att så inte är fallet i Sverige, då vi är ett jämförelsevis mycket jämställt land. Själv tror jag ändå att det kan vara så, då problematiken förmodligen inte har enbart med könsroller att göra. Flickor är också mer utsatta för syskonmisshandel än pojkar. Om föräldrarna favoriserar ett av barnen kan de andra syskonen börja misshandla det barnet. Det kan också vara så att om föräldrarna gynnar ett av barnen på de andra barnens bekostnad, kan det barnet börja misshandla ett annat syskon.
Många gånger tenderar barn att utsätta sina syskon för samma slags misshandel som de har bevittnat mellan sina föräldrar. Syskonmisshandel är därmed extra ofta förekommande i redan dysfunktionella familjer och familjer där föräldrarna är psykiskt eller fysiskt frånvarande eller där det förekommer någon form av drog- eller alkoholmissbruk. Syskonmisshandel är också mer förekommande i familjer, där det finns halv- eller styvsyskon.
Man brukar ofta säga att det är bådas fel om bråk uppstår. Ibland kan offret nämligen bete sig på ett sådant sätt att det uppmuntrar syskonet att misshandla det. Den här iakttagelsen ursäktar naturligtvis inte syskonmisshandel utan är bara ett konstaterande att offret själv omedvetet emellanåt kan bidra till sina problem.
Syskonmisshandel handlar om makt och kontroll. Orsaken sägs vara förakt och avund. Syskonförövare känner ofta ett starkt behov av att dominera andra och att känna att de har makt och kontroll över andra. Då kan de försöka att få övertaget därför att de känner sig maktlösa eller har mindervärdskomplex gentemot sina offer. Den starkaste känslan som många offer å sin sida vittnar om är den känsla av maktlöshet de upplever under och efter misshandeln.
Lojaliteten mellan syskon tenderar vanligtvis att vara mycket stor. Vetenskapliga studier visar därför att det är extremt ovanligt att ett syskon beskyller ett annat syskon för misshandel, om inte detta är sant. Om ett syskon berättar att han/hon får utstå misshandel från ett annat syskon, får man alltså utgå ifrån att offret talar sanning. Däremot är det mycket vanligt att det misshandlande syskonet inte vill stå för den misshandel han/hon utsätter eller har utsatt sitt syskon för.
Nu är det slut på inlägget för den här gången. Ta hand om er själva och varandra. Tack för mig. Vi ses om ni vill nästa vecka.
Helén
Ni får gärna kommentera, men var snälla och gör det med respekt och gott omdöme.
Källor:
Bok: Perilous rivalry av Vernon R. Wiehe, Teresa Herring, 1991
Bok: Sibling abuse av Vernon R. Wiehe, 1997
Bok: Sibling abuse trauma av John V. Caffaro, 2014
© Helén Varenius – text och foto